Nu börjar jag komma igång igen. På riktigt. Har till och med dammat av kandaret. Var väl flera år sedan hon hade det på sig senast och då var det måttligt uppskattat. Stora grimascher och väldigt liten vilja att acceptera betten. Då skrittade jag henne mest vid hand dessutom... Men nu har jag ridit två enklare pass med kandaret och visst är hon lite stum i munnen men inte så det stör. Positivt överraskad!
I morse red jag i stora paddocken och hon kändes så fin. Gjorde t.o.m. enkla byten på tre serpentiner. Första gången. Men det är på tiden. Lite katastrof att en sjuåring inte har kommit till byten ännu. Men allting har sin tid. Jag har producerat en liten fin kille och det fick ta sin tid. Nu hoppas jag kunna hålla igång i vinter och komma ikapp lite. Det är en drömhäst!
Vilar middag med sin lilla kompis Totto. Sött par inte sant?! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar