tisdag 14 juni 2016

Intressant om fång!

Foto: Anna Carlsson Käck
Miste ju min Wille i fång för ca sju år sedan. En häst som jag verkligen fick lära mig att rida på. Han var inte lätt på något sätt men vi kämpade på och det var extremt lärorikt. Vi avslutade med en Prix St Georg på 70%! Inte illa för en rakt igenom hoppstammad sur farbror. :) Han fick fång i juli och nu kanske jag har fått en förklaring. Det var torrt och dåligt med gräs. Det skulle vara intressant att få bekräftat om detta kan stämma. Det skulle ju ändra lite på hur man hanterar en fånghäst...

"Vad är fruktan?
För inte så länge sedan trodde man att det var proteinerna i gräset som kunde orsaka fång. Fång är en sjukdom, som drabbar hästar framförallt på våren, en period då gräset har gödslats, växer som det knakar och innehåller många proteiner. Det var nästan en självklarhet att skylla på proteinerna, men det har visat sig att det är en kolhydrat som är orsaken.
Hur har man kommit fram till det? Den australiska proffessorn Christopher Pollit vid universitet i Queensland gav hästar 7,5 gram fruktan per kilo kroppsvikt, och inom 48 timmar hade alla hästar fång. Därefter har man forskat mer i detta ämne och man har löst manga mysterier kring ämnet fång. Det har visats att fång knappast har att göra med proteiner, utan med socker, och då framför allt fruktan.
Fruktan är en vattenlöslig kolhydrat (en slags socker), som en gräsväxt bildar under inflytande av solljus. Den används för tillväxten, men om det under vissa omständigheter inte är möjligt att växa då lagrar växten fruktanöverskottet tills den kan växa igen. Dessutom fungerar fruktan som en naturlig anti-frostmedel.
Utan att utförligt gå in på växtens biokemi: fruktan är byggstenen som en växt bildar som följd av fotosyntesen, under inflytande av solljus alltså. Fruktan används sedan för att producera andra ämnen som bygger upp växten. Så lange som växten växer bra, bearbetas all fruktan, men när växten inte kan växa, produceras ändå fruktan, åtminstone så länge det finns solljus. På så sätt bildas ett förråd som möjliggör att växten snabbt kan börja växa igen när omständigheterna blir gynnsamma igen.
Man kan jämföra växten med en fabrik: det görs en slutprodukt när alla råvaror finns, men när en råvara saknas, kan man inte tillverka någonting längre och de andra råvarorna samlas på en hög. Fruktanhalten stiger alltså, när det finns solljus men växten saknar någonting annat. Så fort som den saknade råvaran finns igen, kan växten växa och använda det lagrade fruktanet.
Orsakar som gör att växter inte växer och att fruktanhalten stiger, kan vara:
För låg temperatur
När temperaturen är för låg kan gräset inte växa. Finns ändå tillräckligt med solljus, bildas det fruktan som lagras tills temperaturen är tillräckligt hög igen. När temperaturen då når en viss gräns, förbrukas fruktanet.
För lite vatten
När det finns för lite vatten för att kunna växa medan det finns solljus, då produceras fruktan som lagras tills växtomständigheterna är gynnsamma igen. När det då börjar regna, tas fruktanet upp för en snabb tillväxt.
För få näringsämnen
När en växt inte kan växa bra eftersom det finns för lite näringsämnena i marken, kan växten inte använda det bildade fruktanet och det stannar kvar i växten. I praktik betyder det att ogödslat gräs är farligare för hästar än gödslat gräs!
Framförallt på våren är situationen så att det finns tillräckligt med vatten, tillräckligt många näringsämnen i marken och mycket solljus, men att temperaturen fortfarande är låg. Gräset växer alltså inte på grund av den låga temperaturen, och solljuset används för att bilda fruktan. Detta är orsaken till att vi ser så manga hästar med fång på varen!
Fruktanhalten kan dock även bli hög under andra årstider, beroende på några faktorer. Vilken sort gräs man har, utgör en viktig faktor: det kända engelska rajgräset är en sort som har en hög fruktanhalt.
Väderleken är också viktig, där faktorer som temperatur och mängden solljus bestämmer förloppet. Fruktanhalten kan ändras avsevärt inom kort tid: det kan bli skyhög inom några fa timmar när det finns mycket solljus men växten kan inte växa, men dat kan också snabbt sjunka igen när det finns omständigheter som möjliggör fruktanförbrukning (höga temperaturer, en regnskur).
Fruktan lagras dessutom i grässtubbar, det betyder att små hagar med väldigt korta grässtrån är extra farliga!
Anti-frost
Fruktan är löslig i vatten, och precis som alla lösliga ämnen, gör det att fryspunkten sjunker. Växter använder därför fruktan för att skydda sigsjälv mot frost. Därför stiger fruktanhalten kraftig när temperaturen kommer under 5 minusgrader.
För att veta hur mycket risk det finns för en hög fruktanhalt har vi gjort en slags lathund. Där kan du se när det är bättre att inte ha din häst på bete och när riskerna däremot är lägre.
Den här lathunden ger bara vädrets inflytande på fruktanhalten. Kom ihåg att det finns flera faktorer som spelar en roll, så som grässort, marksort, näringsämnenas tillgänglighet och årstiden.
Vid den här tabellen utgår man från gräs som växer på en tillräckligt fuktig mark med tillräckligt med näringsämnen. Gräs som har en brist på vatten och/eller näringsämnen har en permanent högre fruktanhalt!
Väderlek Växtens ämnesomsättning Risk
Frost, ingen sol Ingen tillväxt, ingen fotosyntes, genomsmittlig fruktanackumulation Genomsnittlig
Frost, strålande sol Ingen tillväxt, mycket fotosyntes, mycket fruktanackumulation Extremt hög
Nattfrost, på dagen <15 lande="" sol="" str="" td=""> Låg tillväxt, mycket fotosyntes, mycket fruktanackumulation På morgonen extremt hög, på dagen sjunkar det till hög
På natten och dagen >5°C <15 lande="" sol="" str="" td=""> Låg tillväxt, mycket fotosyntes, mycket fruktanackumulation På morgonen låg, på dagen stiger det till hög
På natten och dagen >15°C, strålande sol Hög tillväxt, mycket fotosyntes, lite fruktanackumulation På morgonen låg, på eftermiddagen stiger det lite
På natten och dagen >15°C, molnigt Mycket tillväxt, lite fotosyntes, ingen fruktanackumulation Låg
Sammanfattning:
När temperaturen är/har varit runt eller under noll, är risken hela dygnet hög.
Vid varmt soligt väder är den bästa betestiden på natten och på morgonen.
Vid varmt molnigt väder är den bästa betestiden på eftermiddagen och på kvällen.
Det är farligt att beta:
På eftermiddagen eller tidigt på kvällen på en solig dag
På en solig dag när temperaturen stannar under 15 plusgrader
Hela dagen efter en natt då temperaturen har varit under 5 minusgrader
När gräset har en brist på vatten eller näringsämnen
När gräset är kortklippt eller kortbetad
Det är tryggt att beta:
Tidigt på morgonen när temperaturen på natten inte har varit under 5 minusgrader
På en molnig dag när det är varmare än 15 plusgrader
Uteslutande när gräset har tillräckligt med vatten och näringsämnen
Fruktan och gödsling
När gräset har en brist på näringsämnen, växer det inte bra och råvarorna lagras. Fruktanhalten stiger då. Betyder det då att man ska gödsla? Så enkelt är det tyvärr inte…
När du gödslar, sjunker gräsets fruktanproduktion (om det åtminstone finns vatten och temperaturen är så hög att gräset kan växa). Koncentrationen, och därmed fruktanhalten i gräsväxten, sjunker alltså.
Men, eftersom du får en bättre tillväxt efter gödsling, får du mer gräs per hektar. Mer gräs betyder att det finns mer av allt. Eftersom du har mer gräs per hektar har du också mer fruktan per hektar.
Alltså: Genom att gödsla får du färre fruktan per växt, men mer fruktan per hektar.
Vad ska man då göra så att hästen inte får i sig för mycket fruktan? Det beror på:
Får hästen ’hela betet’ och får han själv bestämma hur mycket han äter? Då betyder ’mer gräs per hektar’ att han äter mer och netto får i sig mer fruktan. Då gödslar man alltså inte.
Har din häst betesbegränsning? Då får han per dag i sig en bestämd mängd gräs. Färre fruktan per gräsväxt betyder att han får i sig mindre fruktan, då ska du gödsla så att du håller mängden fruktan-per-växt så låg som möjligt.
Bärgar du hö? Då vill du ha så lite fruktan som möjligt per höbunt. Då ska du gödsla, så att det blir färre fruktan-per-växt. Eftersom du kan skörda mer gräs när du gödslar, skördar du netto mer fruktan, men du får färre fruktan per bunt. I varje bunt finns till exempel hälften färre fruktan, men du skördar tre gånger så många buntar. Hästen äter inte mer eftersom du gödslar, så han får i sig färre fruktan.
Implikationer
Det är intressant att veta att fång inte orsakas av proteiner utan av fruktan, men har detta någon praktisk nytta?
Jovisst! Våren är en farlig betesperiod, men vi vet nu att det också är beroende på väderleken.
Även på våren finns det perioder då din häst kan beta utan problem.
Även i andra årstider kan fruktanhalten bli jättehög.
Fruktan lagras i grässtubbar, detta betyder att kort-kort gräs också är farligt.
Det gamla rådet att ge en fånghäst uteslutande hö är bra, men… det måste vara hö med en låg fruktanhalt.
Fruktan är vattenlöslig, så genom att dränka höet en timme, kan du spola bort fruktanöverskottet.
Vad kan vi göra med den här informationen
Använda det på ett vettigt sätt. Det är inte meningen att hästen ska stå i stallet eftersom ‘det är farligt att beta’. Men vad du kan göra, och då främst när det gäller hästar som är känsliga för fång, är att förebygga att de betar när risken är stor att fruktanhalten är hög. Det kan du göra genom att:
Anpassa betestidspunkten.
Anpassa betestiden. Kanske kan hästen vara i paddocken eller på ridbanan en del av dagen. Stallvistelse är inget bra alternativ.
Tillämpa strippbete. Du spänner en tråd över hagen och flyttar den varje dag en liten bit. Biten som är avbetat ska du också avskärma, eftersom grasstubbarna lagrar fruktan.
Ge din häst en betesbegränsare. Du kanske tycker synd om honom då, men när den får fång är det mycket mycket värre.
Fruktan är inte enda orsaken till fång! Spannmål- och majsprodukter (som kraftfoder), andra sockerarter (som melass) och olika läkemedel (kortisoner!) kan också orsaka fång. Ibland är då en liten extra mängd fruktan droppen som gör att bägaren rinner over…
Varför är fruktan så farligt?
Hittills har man hittat två effekter av fruktan som kan orsaka att fång uppstår.
Tarmfloran förstörs
Fruktan är en kolhydrat. Stora mängder kolhydrater ändrar tarmflorans sammanställning och kan orsaka jäsning, som i sin tur leder till problem med matsmältningen. Problemerna som uppstår är ungefär desamma som uppstår efter att en häst har ätit en överdos spannmålsprodukter.
Insulinresistens
Det forskas för närvarande i detta ämne. Det är intressant att man har kommit fram till att hästar med fång har en mängd insulin som kan vara 4 gånger högre än vanligt. Även när de inte har fång har de under betesperioden högre insulinvärden än andra hästar. Okänslighet för insulin är någonting som har upptäckts nyligen hos hästar och länken till fång är påtaglig. Field och Jeffcot upptäckte att hästar som har haft fång har mer besvär med att bearbeta glukos (socker).
Den här teorin har utarbetats av Matthew och Susan Frederick. Symtomerna visar starka överenskommelser med hypoglykemi hos människor: Utbudet av snabbt smältade sockrar orsakar en over-reaktion i bukspottskörteln, som då producerar för mycket insulin.
Insulinresistent hos hästar är tyvärr en snabbt växande företeelse.
FAQ
Får hästar i naturen ingen fång när vädret är ogynnsamt?
Problemet är gräset som vi människor har odlat fram. Kort sagt var det så att vi ville ha gräs som skulle börja växa tidigt i säsongen och grässorterna som gör det är just sorterna som lagrar fruktan. Engelsk rajgräs är t.ex. utvecklat för kor och tillverkar väldigt lätt stora mängder fruktan. Dessutom är grästätheten i en beteshage mycket högre än man ser i naturen. I naturen äter inte en häst så mycket på en enda gång att den får problem.
Källor
· Argenzio, Hintz, Effect of Diet on Glucose Entry and Oxidation Rates in Ponies, 1972 J. Nutrition, 102: 879-892
· Bailey, Elliott, 5-hydroxytryptamine in equine plasma constricts digital blood vessels in vitro: implications for the pathogenesis of acute laminitis, 1998 Equine Vet Jl 30, 124-130
· Bailey, Rycroft, Elliott, Production of amines in equine cecal contents in an in vitro model of carbohydrate overload. J. Anim Sci 2002. 80: 2656-2662
· Batten, Blakeney, McGrath Ciavarella, Non structural Carbohydrate: Analysis by near infrared reflectance spectroscopy and its importance as an indicator of plant growth,1993 Plant and Soil 155/156: 243-246
· Busso, Richards, Chatterton, Nonstructural carbohydrates and spring regrowth of two cool-season grasses: Interaction of drought and clipping. Jrn. Range Mngmt Vol 43 No. 4 July 1990
· Butler, Bailey Chemistry and Biochemistry of Herbage, Vol. 1 and 2, 1973 Academic Press
· Ciavarella, Simpson, Dove Leury. Sims, Dirurnal changes in the concentrations of water-soluble carbohydrates in Phalaris aquatica pasture in spring, and the effect of short-term shading. Aust. J. Agric. Res, 2000 51:749-56
· Chatterton, Harrison, Bennett, Thornley, Assay, Forage Production by Cool-Season Plants, Utah Science, Fall 1989 p.150-156
· Chatterton, Harrison, Bennett, Asay, Carbohydrate Partitioning from 185 Accessions of Gramineae Grown under Warm and Cool Temperatures, 1989, J. Plant Physiol. Vol. 134. pp. 169-179
· Chatterton, Thornley, Harrison, Bennett, Dynamics of Fructan and Sucrose Biosyntheses in Crested Wheatgrass, Plant Cell Physiol. 29(7): 1103-1108 (1988)
· Chatterton, Harrison, Thornley, Bennett, Sucrosyloligosaccharides and cool temperature growth in 14 forb species, Plant Physiol. Biochem, 1990, 28(2), 167-172
· Chatterton, Fructan Metabolism and Cool-temperature growth in Cheatgrass, Symposium on Ecology, Mngmt, and Restoration of Intermountain Ann. Rangelands, Boise, ID May 1992
· Collins, Wetting and maturity effects on the yield and quality of legume hay,1983 Agron. J.75:523-527
· Field, Jeffcott, Equine Laminitis another hypothesis for pathogenesis. Med Hypotheses, 1989 Nov;30 (3) 203-10
· Forages, Vol. 1& 2 5th ed. 1995, Iowa State Univers. Press
Frederick, 2002 Founder! – Hope for Refractory Laminitis,http://www.whpublishing.com/store/products.html
· Glade, Reimers, Effects of dietary energy supply on serum thryroxin, tri-iodothyronine and insulin concentration in young horses, J. Endrocr. (1985) 104, p. 93-98
· Hinckley, Henderson, (1996) The epidemiology of equine laminitis in the UK
· Proceedings of the 35th congress of the British Equine Veterinary Association, Warwick. Pg.62
· Hoffman, Wilson, Kronfeld, Cooper, Lawrence, Sklan, Harris, Hydrolyzable carbohydrates in pasture, hay and horse feeds: Direct assay and seasonal variation J Anim Sci 2001 79: 500-506
· Hood,. 1995. Endotoxaemia as a direct cause of laminitis, Proceedings of the American Assoc. of Equine Practitioners, 41: 245-247.
· Hu, Schnyder, Schmidhalter Carbohydrate deposition and partitioning in elongating leaves of wheat under saline soil conditions, Aust. J. Plant Physiol. 2000, 27:363-370
· Kephart, Buxton, US Dairy Forage Research Center, Nonstructural Carbohydrates in Cool-season and Warm-season Perennial Grasses Adapted to Shaded Conditions
· Mayland, Shewmaker, Harrison, Chatterton, Nonstructural Carbohydrates in Tall Fescue Cultivars: Relationship to Animal Preference, Agron. Jrnl Vol. 92, No. 6
· Muller, Lier, Fermentation of fructans by epiphytic lactic acid bacteria J. App. Bacter. 1994, 76, 406-411
· Ralston, Nockels, Differences in diagnostic test results and hematologic data between ages and young horses. Am J Vet Res 1988 Aug: 49(8): 1387-92
· Suzuki and Chatterton Science and Technology of Fructans, 1993, CRC Press
· Trevino, Centeno, Ortiz, Caballero, Changes in the Non-Structural Carbohydrates Associated with the Field Drying of Oat Forage. Food Agric 1995, 67, 393-397
· Valentine, Van Saun, Thompson, Hintz, Role of Dietary carbohydrate and fat in horses with equine polysaccharide storage myopathy, JAVMA, 2001, ,219:1537-1544
· Volaire, Lelievre, Production, persistence, and water-soluble carbohydrate accumulation in contrasting populations of Dactylis glomerata (orchard grass) subjected to severe drought in the south of France Aust. J Agric Res 1997, 48:933-44
· Wang, Van den Ende, Tillberg, Fructan accumulation induced by nitrogen deficiency in barley leaves correlates with the level of sucrose:fructan 6-fructosyltransferase mRNA Planta, 2000, Oct 211:701-7"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar